Kossornas Planet

Kossornas planet sänder direkt om hur dinosaurierna mötte sin undergång, om hur allvarlig klimatsituationen egentligen är och hur vi kan hantera vår oro kring den, om risken för globala sjukdomsutbrott och om vilket hot från rymden som är värst. Upptrappning mellan USA och Iran, vilda bränder i Australien, översvämningar i Indonesien och kanske nya kärnvapentester att vänta från Nordkorea. Man kan få för sig att undergången närmar sig, men hur nära är den och i vilken form? Det diskuterar vi med våra gäster Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Kali Andersson, klimatpsykolog, Frida Bender, klimatforskare och Martin Qvarnström. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér.

Kossornas planet handlar om mat från hav och vatten, och vi besöker företaget som odlar stör för "rysk kaviar" i Sörmland, en algodling i Kosterfjorden och träffar mannen som odlar fiskar som äter matavfall, mitt i Göteborg. I en stor nedlagd fabrikshall utanför Nyköping, en före detta tegelpannefabrik i Enstaberga  odlas det numera en riktig lyxartikel, som efter flera års slit nu börjar sig ut på marknaden nämligen svart kaviar, alltså "rysk", men nu sörmländsk kaviar från stör. Det är makarna Jelena och Sergej Gazeev som tillsammans med sin son driver störodlingen. Vi tar båten ut till en forskningsalgodling i Kosterhavets nationalpark, där forskare från Göteborgs universitet odlar sockartare, en tångsort, som kan bli till mat. Det är föreståndaren på Tjärnö marina forskningsstation som guidar oss. Makarna Lindegarth, Susanne och Mats, forskar båda om ostron, också på Tjärnö, och hoppas på mer ostronodling i Sverige i framtiden. Och vi träffar eldsjälen Niklas Wennberg som driver organisationen Stadsjord

Ett litet land med gränser som flyttar på sig, ett läge under havsnivå, och ett ständigt översvämningshot. Men också en historia med väldigt stort inflytande i världen. Det kan förklara mycket i den holländska mentaliteten säger en som skrivit böcker om hur annorlunda holländarna är. Ben Coates heter engelsmannen som var på ett plan som nödlandade i Amsterdam på väg hem från Karibien. Han hade inga pengar och kände ingen, men hade en lapp i fickan med kontaktuppgifter till en tjej han träffat tidigare i Karibien. Han tog kontakt och blev kvar. Nu är han något av en Hollandsexpert i brittiska medier och har skrivit boken "Why the Dutch are different" om varför holländarna sticker ut. Vi träffar också Mr Bike, Herbert Tiemens, som berättar hur så många kan cykla utan att det blir fler cykelolyckor än det blir. Inte ens cykelpolisen har hjälm, och alla har ett väldigt subtilt sätt att avläsa andra cyklister. I Keukenhofs tulpanträdgård träffar vi chefen Bart Siemerink och får lära oss om varför tulpanerna hamna

Räddar vi hellre ett utrotningshotat djur om det har ett förnamn? Och varför döper vi våra hundar till samma namn som våra barn? Och varför har konstnären Sophie Calle hemmet fullt av uppstoppade djur som heter som hennes vänner? Världsberömda konstnären Sophie Calle fick närmare 40 kända artister att skriva sånger om hennes döda katt som heter Souris (betyder mus), och hon har hemmet fullt av uppstoppade djur som fått namn efter hennes familjemedlemmar och vänner. Vi besöker hennes hem utanför Paris, där Souris ligger begravd i trädgården. Stefan Sundström har också sin älskade katt Sabina begravd i trädgården och berättar varför hon fick heta Sabina, en figur han skrivit många sånger om. På Skansen får djuren namn i alfabetisk ordning. Så har det varit sedan 1950-talet. Men de har slutat med namntävlingar. Linda Törngren, chef för djurvårdarna, förklarar varför. Men grodan Romeo på ett museum i Bolivia drog in stora pengar till en räddningskampanj, just för att han fick namnet Romeo och en egen kontaktanno

I Kosterfjorden finns Sveriges enda marina nationalpark, som blir som ett fönster ut mot Atlanten. Här är nämligen väldigt djupt, och här finns djur och växter som annars inte finns i Sverige, som till exempel koraller. Vi besöker Tjärnö marina forskningsstation och föreståndaren Kerstin Johannesson, som är föreståndare, har jobbat här hela sitt vuxna liv, sen 1970-talet och forskar om snäckor, som kan förändra sig efter sin miljö mycket snabbare än vid vanlig evolution. Hon visar också deras klappakvarium som är öppet för allmänheten, och där finns flera exempel på nya arter, som kommit de senaste åren. Japanska ostron, alger och kammaneter. Göran Nylund och Alexandra Kinnby forskar båda om alger, tång, men på varsitt sätt. Göran Nylund vill hitta användningsområden för odlade alger, inte bara inom livsmedelsbranschen, utan också till exempel läkemedelsbranschen. Alexandra Kinnby är intresserad av hur samma sorts alger klarar ett varmare hav, i klimatförändringarnas tid. Vi träffar också forskaren Gunilla T

Snart kanske den första europén landar på månen, och spår av liv kan hittas under ytan på Mars. På den europeiska rymdorganisationen ESAs centrum för teknik och forskning möter vi två svenskar som inte vill flytta hem igen.  Inom fem år ska USA åter sätta två människor på månen, och för första gången ska de få europeisk hjälp med farkosten. Och i kapseln finns det plats för fyra personer, kanske kan även en europé komma med, hoppas man på Estec i Nederländerna. Vi tittar på marsbilen som snart ska bli först med att söka direkt efter liv på den röda planeten, och hör vi om den nya satelliten som kan ge oss bättre väderprognoser.  Och svenska Sara visar oss runt i den internationella rymdstationen och berättar om spänningen vid en raketuppskjutning. Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund

Martin Qvarnström forskar om fossilt bajs från dinosaurier. Från dem kan vi lära oss mycket mer om ekologi och djurens livsstil än från vilket skelettfossil som helst, säger han. I Kossornas planet som handlar om hur vi med ny teknik plötsligt kan få svar på gamla frågor träffar vi också Svante Pääbo, som numera är en superkändis i forskarvärlden, för sina metoder att studera DNA i gamla människosläktingar, som neandertalare och denisovamänniskor. Vi besöker också Rijksmuseum där de precis har inlett ett jätteprojekt att restaurera en av världens mest kända tavlor Rembrandts nattvakten, inför publik. Och så träffar vi Marie Allen, som förutom sitt jobb som rättsgenetiker också har specialgrenen att försöka lösa gamla gåtor om historiska personer, som den heliga Birgitta, Copernicus, Gustav III och Karl XII. Och från två tänder av två neandertalsbarn kan man utläsa mycket - både om klimat och hur länge de ammades. Och att de led av de hittills äldsta förhöjda blyhalterna man sett. Programledare: Lena Nordlun

Att tränga ihop sig i en sommarstuga med släktingar, eller sitta i bilköer ihop med andra semesterfirare mycket av det vi gör på sommaren kan få en att tappa humöret. Vi tittar närmare på sommarilskan. Vi åker bil med trafikforskaren och psykologen Sonja Forward från VTI, Väg- och transportforskningsinstutet, som har många tips om hur man ska undvika att bli så arg i trafiken. Och vi träffar hjärnforskaren Christian Broberger, från Karolinska Institutet, som har hittat en nervcell som fungerar som en av- och påknapp för aggressivt beteende. Hos möss. Och så pratar vi ilska med Stefan Sundström, som önskar han var som Greta Tunberg. Maria Farm är psykolog och terapeut. Under hösten  träffar hon många par som har haft det jobbigt under semestern. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér.

Över 100 kilo tomater per kvadratmeter kan växthusen i Nederländerna leverera, och tack vare konstbelysning kan vi få de smakrika godsakerna även på vintern. Men trots modern snålteknik som imponerar på oss så tycker vår miljöexpert att det finns bättre saker att äta.  I butiken kan vi året om hitta välsmakande tomater och andra grönsaker, många av dem från Nederländerna. Vi reser dit och ser hur modern och effektiv växthusodling lyckas leverera enorma skördar, och i ett museum över växthusodlingens historia ser vi hur den gått stora steg framåt inte minst miljömässigt. Men Elin Röös, som forskar på matens miljöpåverkan, säger att det finns mycket klimatsmartare saker att plocka vid grönsakshyllorna. Vi besöker också en odling i ett bergrum under mark och funderar på om det kan vara därifrån vi får våra grönsaker i framtiden. Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund

Insekterna dör och det är allvarligt för oss också. Men vissa insekter, som mygg, de verkar leva och ha hälsan. Vi träffar också Sveriges ende rättsentomolog som tar hjälp av insekter för att hjälpa polisen i brottsutredningar. Det har kommit många larmrapporter under året om hur allvarligt läget för insekterna i världen. Bina är extra illa ute. Vi pratar om detta med insektsforskare Riccardo Bommarco, och så är vi hemma hos Stefan Sundström som går loss med borren på det mesta i trädgården för att hjälpa bina. Vi träffar också myggforskaren Anders Lindström, som gillar mygg, och som har fört upp utrotningshotade myggarter på rödlista. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér.

Vi startar säsongen med att ta tåget utomlands. Det visar sig vara svårt att boka, inte värst billigt och tar ganska lång tid med många byten och ståplats delar av resan. Och samtidigt alldeles underbart. Vi möter också Helen som tog tåget till Thailand, franske journalisten som lärt sig ordet "flygskam", Susanna vars grupp "Tågsemester" exploderat på Facebook. Och så träffar vi resejournalisten som berättar hur avregleringen av tåget och flyget fick helt olika effekter, och forskaren som förklarar hur tågresan utomlands kan bli bättre i framtiden.

Kossornas planet fyller tio år och Stefan Sundström har varit vår egen signaturmakare, hustrubadur och inspiratör i alla tio åren. Det firar vi med ett "Stefan Sundström-special". Det första Kossornas planet sändes i början av september 2008. Det är tio år sedan och det firar vi med några utvalda bitar från förr och nu med allt som vi spelat in med Stefan Sundström. Om Keith Richards cigarett och intrycket hippies gjorde på Stefan när han var liten och följde med pappa till demonstrationerna för almarna i Kungsträdgården i Stockholm. Och varför han nu har övergivit sin stora kärlek – till komposten.  Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Vi går på dna-kafé i Solna och får lära oss mer om hur dna-analyser kan hjälpa till i släktforskningen. Magnus Bäckmark har startat dna-kaféet som hjälper genetiskt inriktade släktforskare att förstå sina provresultat. Vi får en grundkurs i vad DNA, gener och kromosomer egentligen är, av prisbelönta läraren Erika Sundelin från Boden. Och så träffar vi Nancy Pedersen som varit ansvarig för Svenska tvillingregistret i många år och som berättar varför forskarna älskar tvillingar och hur intressant det var med enäggstvillingarna där en åkte ut i rymden. Dessutom berättar Love Dahlén, Naturhistoriska riksmuséet om det nya centret för förhistoriskt dna och hur det går med att återskapa mammutar och dinosaurier. Lena Nordlund Björn Gunér

Vi besöker Cilento den region i södra Italien som har ovanligt många hundraåringar. Maten är en viktig del i det, tror man. Och i ett svenskt-italienskt forskningsprojekt vill de låta Malmöbor och Cilentobor byta plats. Platsbytet ska bara ske en tid, men forskarna hoppas kunna förstå bättre vad det är som gör invånarna så friska och gamla i Cilento. Svenske forskaren Olle Melander leder den svenska delen. Vi äter också en maträtt som är typiskt för Rom – inälvor och hör journalisten och författaren Kristina Kappelin förklara kopplingen. Pizzan i Neapel har hamnat på Unescos världsarvslista och vi träffar stentuffa pizzaiuolan Teresa Iorio. Dessutom går vi på guidad matmarknadstur i Neapel  och för en kommentar om hur miljöhållbar italiensk mat är av Elin Röös, forskaren vid Svenska Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Björn Gunér  Lena Nordlund

Vi besöker Skåne och kustingenjören och forskaren Caroline Fredriksson, som tycker vi måste komma ihåg en av Sveriges värsta naturkatastrofer översvämningskatastrofen Backafloden som skedde i slutet av 1800-talet. Översvämningen drabbade flera länder, bland annat Sverige, och många dog. Caroline Fredriksson berättar också att skydden mot erosion längs stränderna ofta gör läget värre. Kenneth Persson är vattenresursprofessorn som kan allt om avsaltning. Och så får vi höra om romarnas ingenjörskonst när det gäller vatten och om vad jättefettpropparna som fastnar i Londons avloppsnät innehåller. Lena Nordlund Björn Gunér

Mellan en fjärdedel och en femtedel av oss har svårt att känna lukter och många kan inte känna någon lukt alls. Doftforskaren Johan Lundström på luktlabbet på Karolinska Institutet förklarar varför och lär oss mer om vad lukt egentligen är. De som helt saknar luktsinne är många fler än blinda eller döva. De kallas anosmiker. Att ordet är så okänt säger något om ett sinne vi inte brytt oss så mycket om. Men det är allvarligare än vi kanske tänker på. Johan Lundström berättar också hur det kan komma sig att luktsinnet är starkare förknippat med minnen än andra sinnen. En doft kan direkt förflytta en till platsen för ett minne och minnen är mycket starkare än om man till exempel tittar på en bild. För Johan är det doften av tjära som förflyttar honom till barndomen. Vi träffar också forskaren Artin Arshamian som forskar om blodlukt, en doft som påverkar oss mycket. Vi får också höra om när Lena Nordlund täppte till näsan på en nobelpristagaren Linda Buck som fick priset för luktsinnet och vad hon gör nuförtid

Kossornas planet åker till Italien och tar reda på varför så många unga utbildade flyr landet. Vi hör också om Kristina Kappelins kärlek till det röriga vackra landet som hon nu är lite orolig för. Och om Romarrikets fall. Italien har störst utflytt av högutbildade. Vi träffar forskaren Guido Tintori,  som på ett fik i Milano, berättar varför. Och så åker vi till det lilla svenska territoriet på Capri Villa San Michele, där Christina Kappelin nyligen blivit chef. Hon tycker att läkaren Axel Munthe, som byggde det, är alldeles för bortglömd. Hon berättar också om sin kärlek till Italien, landet som hon just nu är lite orolig för.  Vi går också på guidad tur i fotspåren av Ferrante-böckerna, succéromanerna som lockat många till Neapel och träffar två riktiga experter på Romarrikets fall historieprofessorerna Marco Maiuro och Elio Lo Cascio. Lena Nordlund Björn Gunér

Programledaren Björn Gunér tror att han är pälsdjursallergiker så vi besöker ett testhem fullt med kattpäls för att se hur det går. Och allergiforskaren Hans Grönlund på Karolinska Institutet berättar om den svåra vägen mot allergivaccin. På testhemmet utanför Norrtälje kan allergiska personer få prova om de klarar av att umgås med en långhårig kattras som kan fungera även för kattallergiker. I programmet hör du också Catarina som blev allergisk mot kött.  Dessutom besöker vi Agneta Ekebom, intendent på Palynologiska laboratoriet, på Naturhistoriska riksmuseet som kan de mesta om pollen. Programledare är Lena Nordlund och Björn Gunér.

Hans Hägglund är inte bara professor på Karolinska. Han är också bastudoktor och sitter i styrelsen för den svenska Bastuakademien. Nu förklarar han bastuns hälsofrämjande fördelar. Men hur mycket värme klarar vår kropp egentligen? Den australiensiske fysiologen Ollie Jay förklarar också hur vi klarar hetta när vi sportar. Amerikanske sociologen Eric Klinenberg har forskat om den bortglömda värmekatastrofen i Chicago, när väldigt många dog och forskaren Karin Lundgren-Kownacki har studerat hur det blir för arbetare i varmare delar av världen när klimatet går mot högre tempeaturer. Björn Gunér Lena Nordlund

Vi testar att åka på semester utan att flyga. Bland annat med tåg men också i fantasin. Vår egen Stefan Sundström, hängiven tågluffare, sjunger ett tågluffarminne från Grekland, som innefattar både vapen och naket och tuffa poliser. Kulturjournalisten Jens Liljestrand berättar om reaktionerna efter hans krönika om hur han tröttnat på att visa sina barn en döende värld. Charlotte Permell arbetar numera på Världsnaturfonden och vill slå ett slag för häftiga naturäventyr i Sverige, sådant som vi annars gärna reser långt för att få uppleva.   Och så träffar vi Syborg Stenstump, via barnboksförfattaren och konstnären Anna Höglund. Hon reser helst utan att flytta sig från soffan. Björn Gunér Lena Nordlund